Jakten på kemikalierna
Många förskolor arbetar sedan en tid för att skapa en giftfri miljö för barnen på förskolan. De har rensat ut, skaffat sig nya kunskaper och påverkat hela upphandlingssystemet. Men hur startade egentligen alltihop och hur ser det ut i dag? I den här artikeln går vi till botten med den frågan och bjuder samtidigt på konkreta tips för er som ännu står i startgroparna.
Här får vi ta del av olika röster från aktörer som alla har eller har haft en viktig roll att spela i jakten på farliga kemikalier i barnens vardag. Avslutningsvis får du konkreta tips och länkar för vidare läsning.
Från god morgon till Bolibompa
Jakten på kemikalier i barns vardag började med Naturskyddsföreningens mer generella satsning som kallades Giftfri vardag och som undersökte kemikalier och hormonstörande ämnen. Man insåg då att det här påverkar barn i mycket större utsträckning än vuxna och då hamnade fokuset på barnen, berättar Cecilia Hedfors på Naturskyddsföreningen.
– När sedan Naturskyddsföreningens rapport Från god morgon till Bolibompa kom blev det ett skifte för oss, säger Ulrika Dahl på Kemikalieinspektionen. Kemikalierna i barnens vardag gick då från att ha varit något som inte alls fått särskilt mycket uppmärksamhet till att få väldigt stort fokus. Det var också många föräldrar som blev oroliga och det fanns en hel del vägledning som riktades till dem.
– Men så började vi mer se att det här behöver nå ut till alla barn och att samhället har ett ansvar, berättar Cecilia Hedfors på Naturskyddsföreningen.
Giftfria barn leka bäst
Man blev nu intresserad av att undersöka hur det egentligen såg ut på förskolorna.
– Vi visste ju att lagstiftningen uppdateras kontinuerligt, men hur mycket gammalt material som fanns i barnens vardag på förskolan hade vi ingen koll på, säger Cecilia.
Undersökningen omfattade 130 förskolor i 40 kommuner och genomfördes av frivilliga krafter genom Naturskyddsföreningen. Resultatet stod att läsa i rapporten Giftfria barn leka bäst som kom 2013.
Det visade det sig att det fanns en hel del farliga kemikalier i förskolan. Bland annat gammal elektronik som barnen fick leka med och som innehöll mängder med farliga ämnen. Vanligt var också loppisfynd i form av t.ex. bälten eller väskor som kan innehålla tungmetaller och sovmadrasser där plasten eller skumgummit innehöll hormonstörande ftalater och flamskyddsmedel.
– Undersökningen tittade också på sådant som städrutiner och städkemikalier men också på lokalerna, materialval i golv och så vidare, berättar Cecilia Hedfors på Naturskyddsföreningen.
Operation giftfri förskola
Efter den här undersökningen startades Operation giftfri förskola – ett projekt som avslutades 2017, efter att ha nått sitt mål.
År 2016 gjorde man en mätning som visade att 75 procent av förskolorna i varje kommun arbetade med Giftfri förskola i någon form. Det har också skett en stor förändring när det gäller möjligheten att köpa in giftfritt material till förskolorna. Detta beror på att Kemikalieinspektionen utsett Upphandlingsmyndigheten till en viktig aktör i sammanhanget. Upphandlingsmyndighetens riktlinjer fungerar nu som ett styrmedel och har ställt större krav på de aktörer som säljer produkter till just förskolor.
– Det är så vi jobbar, berättar Cecilia Hedfors på Naturskyddsföreningen. Vi uppmärksammar ett område som behöver komma upp på agendan. När vi sedan ser att andra aktörer tar över, som Kemikalieinspektionen och Upphandlingsmyndigheten i det här fallet, så släpper vi det. Då går vi över till andra områden som behöver uppmärksammas. Vi har inte resurser att hålla allt levande utan jobbar med att rikta fokus på olika miljöfrågor, säger hon.
Leksaksdirektivet
När det gäller kemikalier i barnens miljö generellt finns det inga direkt tvingande lagar utöver den EU:s övergripande kemikalielagstiftning. Däremot finns det något som kallas för leksaksdirektivet, berättar Ulrika Dahl på Kemikalieinspektionen.
Enligt leksaksdirektivet får kemiska ämnen i leksaker inte innebära någon risk för hälsan när barn använder dem. Men kemikaliekraven i direktivet började tillämpas först 2013 vilket betyder att alla leksaker som släpps ut på marknaden efter den 20 juli 2013 måste uppfylla kemikaliekraven i leksaksdirektivet.
När man köper in nya leksaker till förskolan kan man alltså känna sig tryggare nu än tidigare. Men man behöver fortfarande vara uppmärksam på äldre leksaker och sådant som inte klassas som leksaker.
– Här kan ibland finnas en gråzon som kan vara bra att känna till. Bollar eller annan idrottsutrustning är exempel på inköp som kanske inte klassas som leksaker och som därmed inte behöver följa samma hårda lagstiftning, säger Cecilia Hedfors på Naturskyddsföreningen.
Stockholms kemikaliecentrum
I Stockholm har kommunfullmäktige tydligt uttalat ett uppdrag till alla stadsdelar att sträva mot att förskolorna ska vara fria från skadliga kemikalier. Stockholms kemikaliecentrum agerar vägledande för att alla ska nå dit.
– En vägledning har tagits fram tillsammans med representanter från stadsdelarna och man kan se det som att de kan ta oss i hand för att genomföra åtgärderna i planen, berättar Arne Jamtrot som är enhetschef för Kemikaliecentrum.
Kemikaliecentrum har genomfört en del provtagningar där man kan se att arbetet med att rensa ut skadliga kemikalier har gett god effekt. Exempelvis har cirka två ton ftalater rensats bort genom att man har tagit bort gamla madrasser.
Arne Jamtrot berättar att man också har analyserat det material som sorterats bort från förskolorna, för att undersöka om de faktiskt innehöll några farliga kemikalier så som man misstänkte. Det visade sig att hela 50 procent innehöll så mycket farliga ämnen att de inte hade fått lov att säljas i dag och bara en sjättedel var helt utan sådana ämnen.
I motsvarande material som köps in i dag är två tredjedelar helt utan reglerade ämnen och mycket sällan hittas nivåer som är högre än de som gäller i lagstiftningen.
– De farliga ämnena har alltså gått från att vara majoritet till minoritet, berättar Arne Jamtrot på Kemikaliecentrum.
Kemikaliecentrum har nyligen uppdaterat vägledningen för kemikaliesmart förskola (som även riktar sig till öppna förskolor och parklekar) och har den här gången inkluderat goda exempel för att bli ännu mer inspirerande, berättar Felicia Nipstrand som är projektledare.
I en förlängning i det arbetet håller kemikaliecentrum nu på att ta fram en vägledning för kemikaliesmart skola som kommer lanseras under hösten 2021.
– Det svåraste i arbetet mot att fasa ut de skadliga kemikalierna i förskolorna är att nå ut till de fristående förskolorna. De fristående verksamheterna är minst lika intresserade, dessvärre finns det inte lika tydliga kommunikationskanaler för att nå ut som till de kommunala där vi kan gå genom stadsdelsförvaltningarna. Vi kan ju heller inte styra de fristående verksamheternas materialval genom t.ex. upphandling, påtalar Felicia Nipstrand.
Exempel från Göteborg
År 2014 startade Göteborgs Stad sin satsning på Giftfri förskola som var en del av en bredare satsning med fokus på ansvarsfull kemikalieanvändning. Projektet finansierades av miljöstimulansmedel och avslutades 2018 då möjligheten att ansöka om nya medel försvann i samband med nytt politiskt styre. Samtidigt skedde en stor omorganisation i Göteborg, där förskolan gick från att vara uppdelad i tio stadsdelar till att bli en samlad, stor förskoleförvaltning.
Före omorganisationen hade stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg ett väl fungerande arbete med kemikaliefrågan med t.ex. miljöansvariga på varje förskola som drev arbetet.
Monika Carlsson som i dag är utvecklingsledare vid förskoleförvaltningen stöttade förskolorna då och arbetar än i dag med kemikaliefrågorna. Hon ser dock att det är en större utmaning att hitta rätt väg till ett bra stöd i en stor förvaltning där erfarenheter från tio olika stadsdelar ska tas om hand och där organisationen fortfarande håller på att sätta sig.
– Det finns ju många viktiga frågor att ta tag i, och att minska gifter i barnens vardag är en del av det systematiska kemikaliearbetet, säger Monika Carlsson.
Eva Andersson som är rektor i Göteborgs Stad menar att de förskolor som har ett inarbetat arbetssätt med sig in i den nya organisationen fortsätter på inslagen väg, men att det nu är mer upp till varje rektor att hålla liv i arbetet.
År 2018 till 2020 gjorde Miljöförvaltningen dock en miljöinspektion av samtliga förskolor och tack vare det blev det också ett omtag kring Giftfri förskola. Nu finns en temasida på förskoleförvaltningens intranät med material som ska fungera som stöd för rektorer och förskolor.
När projektet drogs i gång var det inte helt lätt men det fanns ett stort stöd från stadsdelsförvaltningen, berättar rektor Eva Andersson.
– All personal utbildades, det erbjöds gemensamma studiedagar och så vidare. Och så började vi rensa ut allt som inte var bra. Vi beslutade också att man inte längre får ta emot leksaker från barnens familjer eftersom vi inte vet vad de innehåller. Då fanns det ju inte så tydliga krav genom upphandling så vi fick rensa bort mycket och sedan undersöka vad vi kunde ersätta det med. Det var inte ett helt lätt uppdrag, menar hon, men de lyckades ersätta det mesta.
Mia Ivanovic, som också är rektor i Göteborgs stad, berättar att även om de hade rensat ut på hennes förskolor hittade miljöinspektörerna tveksamma leksaker när de sedan hade inspektion. Det visar på att det är lätt att missa, man måste hela tiden hålla ögonen öppna, menar hon.
– Vi började med att rensa ut madrasser och byta tallrikar från plast till lättporslin, berättar Mia. Det är en befrielse när allt är utrensat och det är lättare nu när man kan köpa in rätt från början.
Utmaningar
Men vilka utmaningar finns då i arbetet för en mer giftfri förskola? Mia Ivanovic menar att den stora utmaningen var att det tog tid att rensa ut allt och att det var kostsamt att ersätta det med nytt material. Men också att det krävs ökad kunskap hos alla pedagoger, att det är en bedömning som behöver göras varje gång man tar in nytt material på förskolan.
– Lastpallar använder vi till exempel fortfarande, men det är viktigt att veta var de kommer ifrån. Nu är vi mer uppmärksamma och kan göra en bedömning av om det är giftfritt eller om det finns risker, berättar hon.
– Återbruksmaterial var svårt i början, att till exempel avgöra om man kan använda papprullar som har lim i sig. Men vi har bedömt att det är okej att använda det i barnens skapande. I stället för att plocka bort allt kan man ju skapa rutiner kring det, till exempel att man tvättar händerna efter att man använt materialet och att barnen inte får stoppa det i munnen.
Arbetet för en giftfri förskola är ständigt pågående och nya pedagoger behöver introduceras för att hålla liv i ambitionen, påtalar Monika Carlsson.
– Men det är bara så det är, man kan aldrig säga att det är klart! säger Monika Carlsson.
Illustration: Shutterstock.com.
