Matematik med vatten
Vatten och vattenlek fascinerar alltid barn. I lek och arbete med vatten kan de dessutom träna förmågan att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar. Här får du många exempel på enkla och spännande matematiska aktiviteter med vattentema.
Aktiviteter med vatten ger barn möjlighet att utveckla förståelse för rum, tid och form, grundläggande egenskaper hos mängder, antal, mätning och förändring och att resonera matematisk om detta. Här får du en mängd exempel på utvecklande matematiska aktiviteter inomhus, på förskolegården och vid vattendrag eller på stranden.
Bishops sex universella matematiska aktiviteter
Alan Bishop (1991) har studerat geografiskt och kulturellt skilda grupper utifrån ett matematiskt perspektiv. Han fann att matematik förekommer i alla kulturer men att den ser olika ut i olika kulturer. Han fann dock att det trots olikheterna finns sex universella matematiska aktiviteter som förekommer i alla kulturer:
- design
- förklaring och argumentation
- lekar och spel
- lokalisering
- mätning och räkning.
Dessa sex universella matematiska aktiviteter är nära kopplade till förskolans läroplan, och i arbetet med vatten får ni möjlighet att bekanta er med dem alla.
Vattnets former
Inom området förklaring och argumentation finns många möjligheter att utveckla barnens matematiska medvetande och förmåga att resonera. Denna del av matematiken kommer ju in i alla de övriga delarna också.
Ett spännande område är att arbeta med vattnets former – fast, flytande och gasform. Här kan man låta barnen ställa hypoteser om varför och vad som händer när vattnet övergår från en form till en annan.
Man kan även prata om hur vattenmolekylernas rörelse förändras: från ganska stilla i is, via rörligare men ändå nära varandra i flytande form, för att sedan röra sig allt hastigare från varandra när vattnet kokar och övergår i gasform.
Om man vill kan man låta bilda grupper som rör sig utifrån vattnets olika former.
Regnmätare
Att använda sig av en regnmätare ger många möjligheter att samtala om mängd och volym, jämföra väder och regnmängder och arbeta med statistik.
Vad menas med volym? När använder man begreppet? Samtala om vilka enheter man använder när man mäter volym och när det är lämpligt att använda de olika enheterna.
Prova att räkna hur många det går deciliter det går på en liter o.s.v. med olika mått. Hur stor plats tar en liter?
När man har en regnmätare kan man också göra ett diagram som visar hur mycket regn det kommer de olika dagarna under en period.
Problemlösning och volym
Arbeta med talsekvens och siffror i problemlösning för att utveckla förståelsen för tal och räkning. Låt dem lösa enkla problem som dessa:
- Du har 2 deciliter juice och dricker upp 1 deciliter/hälften. Hur mycket har du kvar?
- En spann rymmer 3 liter och en annan 2 liter. Du häller allt i en större spann. Hur mycket är det då i den spannen?
Var observant på hur barnen går tillväga och hur de använder begreppen vid problemlösning.
Jämför volymen i olika kärl – hinkar, burkar, formar eller olika höga och vida glas. Gissa vilken som rymmer mest. Hur kan vi ta reda på det? Undersök.
Vattendrag
Utomhus finns många möjligheter att arbeta med design och lokalisering. Om man har tillgång till en bäck eller damm kan man göra båtar av bark eller papper och segla med. Samtala om seglets form, triangel. Vilken båt rör sig snabbast? Hur långt kommer båten på 1 minut? Hur djupt är det?
Vid en bäck kan man också prata om hur bred den är och hur fort vattnet rinner.
Om man har tillgång till en bäck kan man bygga ett vattenhjul. I konstruerandet får man in form, hållfasthet, mätbegrepp m.m., och när man startar vattenhjulet kan man få in begrepp om tid och hastighet.
Sandlåda och vattenpölar
När barnen leker i sandlådan kan de blöta sanden. Vad händer med en figur av sand om man häller vatten på den? Kan man forma sanden bäst när den är torr eller våt? Hur mycket vatten behövs för att det ska gå bra att forma den om sanden är våt?
När det har regnat kan man undersöka vattenpölarna. Hur djupa är de? Vilken är djupast? Hur långt ut kan jag gå ut i pölen med stövlarna utan att bli våt? Hur kan jag ta reda på det? I bästa fall kommer barnet på att man kan mäta, antingen med en pinne eller en linjal. Varför försvinner pölen? Hur lång tid tar det för vattenpölen att försvinna?
Hoppa i en vattenpöl. Hur många gånger måste man hoppa för att tömma pölen?
På stranden
Om man har möjlighet att besöka en strand kan man, förutom att samtala om vattnets färg, rörelse och hur det känns samla föremål på stranden, kategorisera dessa, räkna, använda dem till ”hemlig bild”.
Hemlig bild går ut på att barnen sitter två och två med ryggarna mot varandra. Barnen lägger var sin ram och det ena barnet skapar en bild med hjälp av olika föremål. Sedan ska barnet beskriva sin bild så noga att kamraten kan göra en likadan. Här tränar man form, storlek, lägesord och antal.
Barnen kan även bygga figurer och ”landskap” med de insamlade föremålen och sedan samtala om dem och använda så många matematiska begrepp som möjligt.
Man kan gräva hål i sanden och fylla hålet med vatten. Hur många spannar tror du att det behövs för att fylla hålet? Gissa först, testa sedan och räkna antalet spannar. Jämför gissning och faktiskt resultat. Problematisera genom att samtala om hur sanden suger upp en del av vattnet och att det därför går åt mera vatten än vad som faktiskt ryms i hålet. Man kan också testa genom att gräva två lika stora hål, lägga plast i det ena och sedan jämföra.
Sandslott
De flesta barn gillar att bygga sandslott, antingen på stranden eller i förskolegårdens sandlåda. Hur ska sanden vara för att det ska gå att bygga med den? Vad händer om sanden är för torr? För våt? Låt barnen beskriva sitt slott och visa dem hur mycket matematik de använt, både i byggandet och i sin beskrivning. – hållfasthet, längd, bredd höjd, kanske geometriska former, lägesord m.m.
Möjligheterna att få in matematiken i tema vatten är oändliga. Pröva, undersök och sätt ord på det matematiska innehållet i aktiviteterna!
Bilder: Shutterstock.com.
