Vägleder om vägarna in i språket - intervju med Carina Fast
Carina Fast intresserar sig för barns läs- och skrivutveckling. Genom sin forskning har hon hittat nya, viktiga faktorer för denna utveckling.
”Vägar in i skriftspråket - Om att väcka intresset redan i förskolan”. Så heter en föreläsning Carina Fast håller. Hon förklarar att man tidigare trodde man att det fanns en viss ålder då barn var mogna att lära sig läsa och skriva. Det var skolans roll att lära ut det: många föräldrar och förskollärare vågade knappt svara då barnen frågade om vad exempelvis olika bokstäver hette. Man var rädd att barnen skulle få det tråkigt när de började i skolan, om de visste för mycket …
– Numera vet vi att barnens vägar in i skriftspråket börjar tidigt, kanske med allra första pekboken. Vägarna ser också olika ut. Det är det jag tycker är så intressant och som jag därför föreläser om.
I läroplanen för förskolan står det inget om att barnen ska lära sig läsa och skriva i förskolan, utan pedagogernas roll är att väcka intresse för skriftspråket. Det kan ske via berättande, via barnens lek, i möte med ny teknik eller i arbetet med bild, eller på något annat sätt:
– Det är om detta jag undervisar på mina kurser i Studentlitteraturs regi. Kurserna vänder sig till alla som arbetar i förskolan, även chefer. Men det är inte alls ovanligt att andra som arbetar med yngre barn, som bibliotekarier, också deltar.
– Att förbereda en sådan föreläsning är väldigt, väldigt roligt. Vilken är publiken? Vad behöver de höra? Hur börjar jag? Hur får jag dem på kroken? Det är alltid många frågor som jag brottas med. Jag måste ha stor respekt för åhörarna. I många fall kommer de efter att de redan har gjort en arbetsdag på förskolan eller skolan. Därför måste det jag talar om vara matnyttigt och inspirerande.
– Genom den muntliga föreläsningen kan man som åhörare känna sig tilltalad på ett speciellt sätt och bli engagerad. Det är ju också en fördel om flera från samma arbetsplats kan höra samma sak. Det utgör en bra grund för fortsatta diskussioner.
Två viktiga frågeställningar
Basen finns i Carinas doktorsavhandling, som hon lade fram vid Uppsala universitet år 2007. Efter att ha arbetat som lågstadielärare i många år, började hon nämligen undervisa på lärarutbildningen på Uppsala universitet. Att arbeta med vuxna var en ny utmaning för henne. De didaktiska frågorna blev viktiga: Vilka är det jag undervisar? Vad behöver de med sig i sitt framtida yrke? Hur undervisar jag på bästa sätt?
Så blev Carina Fast antagen till doktorandutbildningen och fick möjlighet att ägna sig åt det som hon tycker är väldigt intressant, nämligen: Hur lär sig barn läsa och skriva?
– Jag följde sju barn hemma i deras hem under tre år. Barnen var fyra år då min studie började. Det var spännande år för mig!
Familjerna var helt olika och hon hade två frågeställningar: I vilka sammanhang kommer barnen i kontakt med läsande och skrivande i sina hem? Och: Får de användning av sina erfarenheter då de kommer till förskola och skola? Carina Fast fann att samtliga barn kom i kontakt med en rad texter och var med om läsande och skrivande. Men det var olika i de olika familjerna. Ett av barnen hörde många sagor på arabiska medan ett av de andra barnen gick i söndagsskola. Ett par av barnen hade föräldrar som läste dagstidningar medan ett annat barn väntade varje vecka på att reklamen från Onoff skulle komma ...
När barnen sedan kom till förskola och skola var det stora skillnader om de fick visa upp vad de kunde eller inte:
– Det var nog det som berörde mig allra mest. Ett par av barnen lärde sig redan vid tidig ålder att de kunskaper de hade med sig hemifrån inte värderades i förskola och skola!
Att få den andre att känna sig sedd
Carina visar sin senaste bok, ”Att läsa och skriva i förskolan” (Studentlitteratur, 2011). I den redovisar hon en treårig studie av en förskola, vid namn Plantan. Där vill pedagogerna väcka barnens nyfikenhet på skriftspråket. Barnens kreativitet och utforskande får blomma och deras självkänsla växa.
– Jag får väldigt ofta positiva reaktioner på den boken, från hela landet, förklarar Carina
Det händer också ganska ofta att Carina Fast träffar pedagoger som hon haft som studenter på lärarutbildningen. De brukar komma fram och berätta om sådant som hon sagt under utbildningen och som de haft nytta av. Och hon får ofta höra från åhörare efter föreläsningen: ”Nu är jag sugen på att pröva direkt.”
På vintrarna bor Carina i Stockholm och på somrarna på Öland. Hon tycker om att sitta på fik och arbeta. Men naturen och stillheten på Öland är också viktig för henne. Den senaste tiden har hon stått inför en ny pedagogisk utmaning: hon har börjat undervisa papperslösa migranter, i Röda Korsets regi, en gång i veckan.
– Ja, jag känner att jag fått så mycket under mitt liv så om jag på något sätt kan ge tillbaka lite grand, känns det bra. Jag kan konstatera att vem man än möter som pedagog: femåringen, lärarstudenten, den nyss anlände till Sverige, så handlar det egentligen om samma sak. Att få den andre att känna sig sedd och att så långt som möjligt utgå från den situation där han eller hon befinner sig, då man lär ut något.
– Men det är också viktigt att öppna dörrar mot världar som han eller hon kanske inte annars skulle komma i kontakt med.
Författare och kursledare: Här hittar du Carina Fasts kurser och artiklar på Förskoleforum.
Läs mer av Carina Fast:
Literacy – i familj, förskola och skola. Carina Fast, Studentlitteratur, 2008.
Att läsa och skriva i förskolan. Carina Fast, Studentlitteratur, 2011.
