Susanne
Duek
Susanne Duek är fil.dr och lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Här berättar hon om sin forskning om nyanlända barns litteracitet.
Publicerat 2019-09-11.
Vem är du?
– Jag är i grunden ämneslärare i engelska, tyska och svenska som andraspråk. Ämnet svenska som andraspråk är mångfacetterat, viktigt och intressant på många sätt och efter min lärarexamen ville jag studera vidare på magister-/masterprogrammet i svenska som andraspråk. År 2003 började jag en anställning i ämnet på Karlstads universitet och så småningom började jag på forskarutbildningen i pedagogiskt arbete på samma lärosäte.
– Under mitt avhandlingsarbete fick jag upp ögonen för betydelsen av organisation och ledning av förskolan och skolan, och sedan disputationen i februari 2017 är jag anställd vid rektorsutbildningen på Karlstads universitet. Där arbetar jag nu med forskning, skolutveckling samt utbildning av rektorer i förskola och skola.
Berätta om din forskning!
– Min avhandling som heter Med andra ord – samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn handlar om nyanlända barn och deras litteracitetspraktiker, hemma och i förskola och skola. Jag följde sex nyanlända barn i åldrar mellan 4 och 9 år under ett års tid både i förskolan/skolan och hemmen samt intervjuade deras föräldrar och lärare. Det som är lite specifikt för just de här barnen är att deras föräldrar inte har någon eller endast mycket kort skolbakgrund. Eftersom föräldrars skolbakgrund ses som en av de viktigaste faktorerna för barns möjligheter att lyckas i skolan är gruppen särskilt intressant.
Vad säger forskningsresultaten?
– Det är förstås en komplex bild och de sex barnen är skilda individer, går i olika undervisningsgrupper och byter dessutom sådana under arbetets gång. Men det man kan säga generellt är att de omges av några särskilda villkor i förskolan/skolan. Bland annat är samverkan mellan deras lärare och föräldrar utmanande på flera sätt. Det var också framträdande att lärarnas kännedom om de här barnen var mycket mindre än om andra barn och det var svårare för dem att relatera till de här barnen, vilket så klart får betydelse för barnens skolgång.
Var det något som förvånade dig?
– Det som möjligen förvånade mig var barnens förmåga att själva skapa en brygga mellan hemmets och förskolans/skolans praktiker så snabbt – efter bara något år eller två i Sverige. Egentligen såg jag inte att just de här barnen hade några svårigheter att klara skolan – tvärtom var de mycket alerta och ivriga att lära. För att dessa goda förmågor eller egenskaper ska kunna utgöra en grund för att lyckas i skolan gäller dock att de möts av höga förväntningar i förskolan/skolan och att man ser deras föräldrar som viktiga resurser i barnens lärande. Så var inte alltid fallet.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?
– Jag tror att min avhandling framför allt kan bidra med stoff för reflektion om den egna verksamheten och rollen, en viktig reflektion som varje pedagog i dag behöver göra.
Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?
– Delvis. Samarbetet mellan skola och hem har jag fortsatt studera och i ett nytt projekt i årskurs 3 har vi fokus på samarbete med hemmet runt barnens läxor. Sedan har jag också studerat lite äldre nyanlända elevers digitala transspråkande.
– Det roligaste med forskaryrket är att jag åtminstone i någon mån får stilla min nyfikenhet och att få arbeta för något som jag brinner för: barns och elevers rätt till en jämlik, god utbildning.
Vad jobbar du med du när du inte forskar?
– Jag utbildar rektorer i förskola och skola och arbetar med olika skolutvecklingsinsatser runt om i landet.
Vad gör du på fritiden?
– Jag har ett konstintresse och målar så fort jag hinner. Det är mitt bästa sätt att koppla av. Vi har också nyligen köpt en liten segelbåt, så i sommar får vi testa om sjölivet passar vår familj.
Läs hela Susanne Dueks avhandling.
Lästips om ämnet
För den som vill läsa mer i ämnet tipsar Susanne Duek om Liv Gjems bok Förskolans arbete med tidig litteracitet – på barns villkor och Åsa Wedins Språkande i förskolans och grundskolans tidigare år.
Skrivet av: Lotte Mjöberg.