Anette
Emilson
Publicerat 2020-09-30
Vem är du?
– Jag brukar beskriva mig som förskoleforskare, då jag främst har bedrivit forskning inom förskolans kontext. En anledning till det är att jag är förskollärare i grunden och har arbetat i barngrupp i lite drygt tio år, mellan 1986 och 1998. Det var under denna tid som mitt intresse för värden och värdepedagogiskt arbete väcktes, och som så småningom ledde mig in på forskarutbildningen. Jag disputerade 2008 vid Göteborgs universitet och blev professor 2020. Jag bor i Kalmar och arbetar på Linnéuniversitet.
Berätta om din forskning!
– Min forskning handlar främst om värden och värdepedagogiskt arbete i förskolan. Jag har dels studerat värden som en öppen empirisk fråga framför allt med fokus på vilka värden som kommer till uttryck i olika samspel i förskolan. Dels har jag studerat specifika värden som samhället har pekat ut som särskilt viktiga och därmed gett förskollärare i uppdrag att förmedla, exempelvis demokratiska värden som delaktighet och inflytande.
– I flera projekt har jag arbetat tillsammans med verksamma i förskolan i avsikt att både bidra med ny kunskap och till konkret verksamhetsutveckling. Lärare har ofta gett uttryck för att de har en känsla för vad värden är men att det är svårt att sätta ord på det. I de värdepedagogiska projekt jag har varit involverad i har värden tillskrivits en relationell innebörd, dvs. värden är något som erfars, uttrycks och förhandlas i mötet med andra utifrån vad som är att betrakta som ett gott, rätt och riktigt agerande.
– Då jag har ägnat mig åt värdepedagogiska frågor under en relativt lång period har det också blivit möjligt för mig att skönja vissa mönster och förändringar över tid.
Vad säger forskningsresultaten?
– Utifrån ett flertal studier under de senaste tjugo åren har jag kommit fram till att det har skett en förändring av de värden som prioriteras i förskolan. I min avhandling kom jag fram till tre prioriterade värdefält bestående av omsorgsetiska värden, demokratiska värden samt disciplinerande värden. Jag fann också en balans mellan kollektivt orienterade och individorienterade värden. När motsvarande studie upprepades drygt tio år senare, då i en nordisk kontext, framträdde en annan värdekarta. Även om de tre värdefälten fortfarande kunde identifieras som prioriterade, så dominerade nu kompetensvärden och effektivitetsvärden. I detta sammanhang nämns ofta kraven på ökad dokumentation i avsikt att synliggöra kvalitet. Det finns också tydliga indikationer på en starkare individorientering idag än i början av 2000-talet.
– Det som jag fortfarande skulle vilja påstå håller från mina resultat i avhandlingen rör kommunikationen av värden – nämligen lärares förmåga att närma sig barns perspektiv, deras emotionella närvaro samt lekfullhet. Jag har även i flera studier visat hur stark lärarkontroll begränsar barns delaktighet liksom hur svag lärarkontroll gynnar barns möjlighet att delta på egna villkor. Jag har visat hur lärare kan upprätthålla kontroll genom att utgå från något som ligger nära barnen för att på så sätt fånga deras intresse och försöka komma nära deras perspektiv.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?
– Pedagoger i förskolan har en viktig roll när det gäller barns lärande av värden. Studier har också visat att pedagogers värdepedagogiska kompetens varierar och att pedagoger tycker att det är både svårt och utmanande att medvetet arbeta med värden. Det saknas ett professionellt språk för detta arbete och ett sätt att utveckla det är att bedriva mer forskning som fokuserar på värdepedagogik. Det finns relativt lite forskning på det här området, trots att värden och värdepedagogiska frågor kan betonas i retoriken så är det negligerat i forskningssammanhang.
– Förskolan är en spännande plats där olika värden möts. Här vistas barn och vuxna med olika kulturella, politiska och sociala bakgrunder. Detta gör ju arbetet med värden i förskolan både komplext och väldigt spännande. Min forskning bidrar till en utveckling av ett professionellt yrkesspråk för det värdepedagogiska arbete som sker i förskolan. Den bidrar också genom en mängd empirinära exempel till kritisk reflektion av värdepedagogiskt handlande.
Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?
– Ja, främst har jag gått vidare med värden och värdepedagogiskt arbete, men jag har också breddat min forskning med exempelvis studier om dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan.
Vad är det roligaste med forskaryrket?
– Det som driver mig är nyfikenheten, samarbetet med fantastiska forskare, liksom verksamma lärare i förskolan samt, icke att förglömma, barnen. Roligast är att få göra skillnad. Det är också väldigt roligt att handleda doktorander och få följa deras väg från idé till en färdig avhandling.
Vad jobbar du med du när du inte forskar?
– När jag inte forskar är jag lärarutbildare, handledare och föreläsare.
Vad gör du på fritiden?
– Arbete och fritid flyter ofta ihop, men jag avsätter alltid tid för att umgås med familjen: min man, mina barn med respektive och lilla barnbarnet. Jag gillar att baka och min hund är också en källa till rekreation. Jag njuter av vandring i vacker natur, gärna i Cornwall.
Anette Emilsons avhandling
Några av de publikationer Anette Emilson skrivit
Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. [The desirable child in preschool. Fostering of values as expressed in communication acts between teachers and children in preschool]. Göteborg: ACTA Universitatis Gothoburgensis, 268.
Emilson, A. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk Barnehageforskning. 5(21), 1-16.
Emilson, A. (2014). Demokrati och inflytande i förskolan. In R. Thornberg. & E. Johansson. Värdepedagogik. Etik och pedagogik i förskola och skola. Stockholm: Liber AB.
Emilson, Anette & Moqvist-Lindberg, Ingeborg. (Red). (2016). Värdefull förskola. Perspektiv på värdepedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Emilson, Anette; Folkesson, Anne-Mari & Moqvist-Lindberg, Ingeborg (2016). Gender beliefs and embedded gendered values in preschool. International Journal of Early Childhood. Published online: 29 April 2016. Doi: 10.1007/s13158-016-0162-4
Johansson, E. & Emilson, A. (2016). Conflicts and Resistance: Educational Potentials in Democracy Learning. International Journal of Early Years Education. Published online 2016-01-27.
Emilson, A. & Johansson, E. (2018). Values in Nordic early childhood education – democracy and the child’s perspective. In Marilyn Fleer & Bert van Oers, International Handbook on Early Childhood Education and Development. Dordrecht, the Netherlands: Springer. Published online 171009.
Johansson, E., Emilson, A. & Puroila, A-M. (2018). Mapping the Field: What are Values and Values Education About? In E. Johansson, A. Emilson, & A-M. Puroila (Eds.) Values Education in Early Childhood Settings; concepts, approaches and practices. Springer.
Skrivet av: Lotte Mjöberg
