Anne

Harju

Publicerat 2021-08-19

Vem är du?

− Jag är född i Finland och flyttade vid fyra års ålder till Järva-området i Stockholm. Mina föräldrar var arbetskraftsinvandrare och jag talar fortfarande finska. Jag är personalvetare i botten, har en magister i sociologi och disputerade i socialt arbete. Det var på Linnéuniversitetet år 2008. Jag började arbeta på förskollärarprogrammet i Malmö, där jag också bor, 2011.

Berätta om din forskning! 

– Mitt forskningsfält är tvärvetenskapligt och handlar om barns och ungdomars liv i olika situationer, exempelvis ekonomisk utsatthet och migrerade barn i förskola och skola. Jag är med i flera forskningsprojekt och en del av dem berör förskolan. Ett är ett aktionsforskningsprojekt som jag genomfört med kollegor från Malmö, Lunds och Göteborgs universitet och som finansierats av Skolforskningsinstitutet, Möjligheter och utmaningar för en förskola i en migrerande värld.

– Forskningen genomfördes på en förskola i södra Sverige där vi forskare tillsamman med pedagoger, barn och ledning utforskade förutsättningar för barnens lärande och utveckling i förhållande till de utmaningar som förskolan står inför i en migrerande värld. Utgångspunkten var att undersöka hur förskolan kan utgöra ett möjlighetsrum. Detta kan exemplifieras med att flerspråkighet ofta ses som ett problem, men hur kan vi istället se det som en möjlighet? Det och en massa annat skriver vi forskare och de medverkande pedagogerna om i en aktuell antologi på Studentlitteratur: Möjligheter och utmaningar för förskola – i en tid av mångfald och rörlighet. 

Vad säger forskningsresultaten?

– Ett av resultaten från studien är att ett medvetet arbete med flerspråkighet ger resultat. Det medvetna handlar dels om att få syn på vilken syn pedagoger och ledning har på språkutvecklande arbete, vilket också gäller det förhållningssätt man har till barn och föräldrar. Dels handlar det om vilka förutsättningar som finns vad gäller tid för reflektion, samtal, handledning, att bygga relationer och för kompetensutveckling.

− Ett annat resultat är att det finns andra uttrycksformer än de verbala att språka på för både flerspråkiga och enspråkiga barn, exempelvis estetiska uttrycksformer. I arbetet med flerspråkig pedagogik kan också transspråkande vara givande.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Jag tycker att de är till nytta för praktiken på flera sätt. Jag föreläser ofta i olika utbildningssammanhang. Jag jobbar även som vetenskaplig utvecklingsledare i Malmö stad, på avdelning Pedagogisk inspiration, vilket gör att jag på ett smidigt sätt kan sprida och använda forskningsresultaten till praktiken. 

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Inte direkt, men jag föreläser om det på förskollärarprogrammet. Ekonomisk utsatthet ju en del av förskolebarns vardag.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Att man hela tiden utvecklas, expanderar sitt kunnande och bidrar med det till andra. Jag blir aldrig trött på det, för det kommer ju ny forskning hela tiden och man måste hålla sig à jour. Jag känner att jag utvecklas hela tiden både som person och kunskapsmässigt.

Vad gör du på fritiden?

– Arbete och fritid går väldigt mycket ihop för mig, men när jag inte arbetar så umgås jag med vänner, vandrar och tränar. 

Lästips

Böcker av Anne Harju

Harju, Anne och Sjölander, Jonas (2019). Drömmar och röster – en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö. Malmö universitet, Mapius.

Delblanc, Åsa, Harju, Anne och Åkerblom, Annika (2021). Möjligheter och utmaningar för förskola i en tid av mångfald och rörlighet. Lund: Studentlitteratur.

Annes avhandling

Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om barns erfarenheter och strategier. Linneuniversitetet.

Skrivet av: Lotte Mjöberg