Fredrika

Mårtensson

För Fredrika Mårtensson var det studier i psykologi som ledde henne till förskolans värld. Sedan ett femtontal år tillbaka forskar hon på barns utelek i förskolan. Hon är verksam vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.

Fredrika Mårtensson är miljöpsykolog och arbetar med undervisning och forskning på SLU. Där disputerade hon för fyra år sedan med en studie av utomhuslek på förskolegården.

– Det var verkligen spännande att titta närmare på kvaliteten på barns lek, berättar hon över en kopp kaffe i Malmö.

– Jag spelade in på video hur barnen på förskolorna rörde sig över miljön och hur den fysiska miljön påverkade deras lek.

Fredrika kommer ursprungligen från Västergötland men flyttade till Malmö vid 7 års ålder. Som vuxen med egna barn gjorde hon samma flyttrunda: efter ett antal år i Västergötland kom hon tillbaka till Malmö. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet har hon varit verksam sedan början på 90-talet. Den första studie hon deltog i hette "Ute med dagis" och väckte stor uppmärksamhet. Resultaten fick även internationell spridning trots att den var skriven på svenska! Det var nämligen första gången som grönskans betydelse för barns hälsa studerades.

Rörelse under träden

Fredrika deltar i ett nystartat större, internationellt forskningsprojekt om förskolegårdar tillsammans med folkhälsovetare och medicinare i Sverige och landskapsarkitekter och hälsofolk i North Carolina och Arizona i USA. De ska fokusera på det här med solljus och överexponering av UV-strålning. Solen är ju stark, framför allt om vårarna, och kan medföra ökad risk för cancer senare i livet. Men många gungor och sandlådor där barnen sitter under långa stunder saknar tyvärr skugga.

– En lösning, förklarar Fredrika, är att se till att grönskan alltid finns nära till hands på hela gården och placera särskilt populära lekredskap inne bland träden. Då väljer barnen skugga och sol i lagom mängder.

I en varierad utomhusmiljö rör barnen dessutom mer på sig. Liksom i ett tidigare projekt med ett par hundra barn på förskolor i Stockholm så mäts även barnens fysiska aktivitet med stegräknare. Man såg hur de under sin spontana lek i stora, gröna och varierade utemiljöer rörde sig i genomsnitt fyra steg mer per minut än barn i mindre och torftigare utemiljöer.

Låt inte säkerheten ta över

Det är det fysiska som är den röda tråden i utomhusleken. Barnen kommunicerar mer med kroppen än med ord.

Det bekymrar henne att man inte alltid ser värdet av fysiska aktiviteter och att missriktade säkerhetsaspekter får ta över i planeringen så att miljön blir torftig utan grenar och annat löst material som behövs i leken. Barn är ju inte ute efter att riskera livet, resonerar hon men de måste få ta många små risker. Därför skulle hon önska att man satsade mer på att skapa komplexa utemiljöer med mycket grönska och många mindre lekredskap, istället för stora, färdiga lekredskapskoncept.

När jag ber henne nämna några bra utemiljöer tar hon upp de förskolegårdar som byggdes på 70-talet och i början av 80-talet. På den tiden värnade man mer om barns utelek och det fanns t o m ett särskilt Lekmiljöråd!

Landskapet sätter fart på leken

Det blir alltså skillnad på kvaliteten på barns utelek beroende på hur den fysiska miljön är utformad. Fredrika har kunnat konstatera att uteleken gärna får en mer öppen och föränderlig struktur med snabbare växlingar.

Utomhus kan barnen gå in och ut ur leken, lättare komma överens med varandra och byta platser under lekens gång. Naturen innehåller också så mycket material att det inte uppstår konkurrens lika lätt. På platser omgivna av grönska sjunger och skrattare barnen lättare.

Det finns många intressanta infallsvinklar på barns utelek. Fredrika berättar t ex att vuxna kommer ihåg utelekarna betydligt bättre än innelekarna:

– Ja, ber man vuxna minnas barndomens lekar handlar det till 80-90% om utelek, förklarar hon. Ofta är det väldigt fysiska minnen som kommer upp, med olika sinnesintryck av vind, lövprassel, magkurr och liknande.

När jag avslutningsvis frågar Fredrika om hennes egna utomhuslekminnen från nämner hon de långa gångarna i buskarna på skolgården i Skåne där hon sopade marken till den blev alldeles len och hur hon hade en speciell gran som betydde mycket för henne vid sommarhuset i Västergötland. Och hur ledsen hon var när den höggs ned!

Text: Lotte Mjöberg

Några enkla råd från Fredrika om hur man skapar bättre utemiljöer:

• Ha mycket löst material på gården
• Ha många gråzoner utan tydliga gränser och ostädade platser, där barnen kan bygga sina egna, hemliga ställen.
• Plantera växter i mängd
• Ta tillvara på löv, grenar och annat
• Variera gräset: klipp det på vissa ställen men låt det växa högt på andra ställen.
• Vid snöskottning: fråga barnen var de vill ha snön så att den blir mest användbar för dem.

Böcker för dig som vill läsa mer lek och utomhuspedagogik:

Lek äger rum. En populärvetenskaplig bok om planering för barn och ungdomar
Utgiven av Forskningsrådet Formas

Uteboken
Norén-Björn & Mårtensson
Liber

Utomhuspedagogik som kunskapskälla – närmiljö blir lärmiljö
Lars Owe Dahlgren m.fl.
Studentlitteratur

Miljöer för lek, lärande och samspel
Anette Sandberg
Studentlitteratur

Barn i rörelse. Fysisk aktivitet och lek i förskola och skola
T Grindberg, G Langlo Jagtøien
Studentlitteratur

Titta vad jag kan!
Ylva Ellneby
Natur & Kultur

Barn, Djur & Natur
Bent Leicht Madsen
Tiedlunds

Livet leker
Svenska Naturskyddsföreningen.