Johanna

Frejd

Publicerat 2020-02-05.

Vem är du?

– Jag är utbildad förskollärare och grundskollärare åk 1–6. Jag läste en förlängd utbildning, eftersom jag ville ha möjligheten att jobba i både förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år. Ämnesmässigt är jag behörig i både svenska, matematik, de samhällsorienterade och naturvetenskapliga ämnena. Jag har jobbat både med de allra yngsta barnen i förskolan och som klasslärare i lågstadiet.

– Jag jobbar på Linköpings universitet. Jag disputerade den 4/10 2019 och ska påbörja en anställning som universitetsadjunkt. 

Berätta om din forskning!

– Min forskning handlar om vad som påverkar det som händer när barn deltar i aktiviteter som handlar om naturvetenskap. Mer specifikt studerar jag hur barns meningsskapandeprocesser påverkas av olika resurser som material, interaktion och uppgifters kontext. 

– Jag tittar även på samband mellan interaktion och hur barn utför naturvetenskapliga handlingar. För att undersöka detta har jag låtit barn som går i förskoleklass delta i tre olika gruppbaserade aktiviteter med evolution i fokus. 

– Den första aktiviteten är en gruppdiskussion om varför stora kattdjur (lejon, tigrar, jaguarer och snöleoparder) ser olika ut när det en gång för länge länge sen bara fanns en sorts kattdjur. Den andra aktiviteten är en högläsningsaktivitet där vi läser en barnbok som handlar om hur ett fiktivt djur utvecklar en specifik egenskap (en smal snabel) genom naturligt urval. Den tredje aktiviteten är en modelleringsaktivitet där barnen skapar en lerfigur som sägs leva i framtiden.

Vad säger forskningsresultaten? 

– Några av de huvudsakliga resultaten handlar om att barn använder material på tre olika sätt när barnen skapar mening. Materialen används som ett kommunikativt verktyg när barnen samtalar om sina idéer, som en källa till mening och som argumentativa verktyg. När barnen får tillgång till material har de alltså möjlighet att diskutera och skapa mening kring något så abstrakt som evolution, vilket jag tycker är jättehäftigt. 

– Ett annat intressant resultat är att barnens naturvetenskapliga görande framträder mer i de situationer där den vuxna (jag) backar tillbaka och låter barnen diskutera mer fritt. Alltså, i barn–barn interaktion utför barnen fler olika typer av naturvetenskapliga handlingar. Bland annat så ifrågasätter de varandra, utvärderar varandras idéer och utmanar varandra.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– En sak som jag hoppas att pedagoger kan använda är medvetenheten kring vilken resurs material kan vara. Pedagoger kan medvetet välja material som riktar barnens uppmärksamhet. Det gäller både inom naturvetenskapsundervisning, men även i relation till andra ämnen. Det här är inte något som jag tror kommer som en chock för erfarna pedagoger. Många pedagoger använder idag exempelvis bildkort i kommunikation med barn som är i behov av språkligt stöd. Det är något som är bra för alla barn! Det min forskning bidrar med är att visa hur barn använder material som en källa för mening. De tolkar materialet och drar slutsatser av det.

– Dessutom hoppas jag att pedagoger som läser min forskning kan känna att de inte ska vara rädda för att ta upp ”svåra” ämnen som evolution, liv och död osv. redan i förskolan. Barn utgår ifrån sina egna erfarenheter och många barn är nyfikna på så kallade ”stora frågor” (där evolution är en sådan fråga).

–

Tidigare studier har visat att barn har väldigt svårt att acceptera att det finns variationer inom arter. I min avhandling har jag kunnat visa att barn pratar jättemycket om variation när de har tillgång till bilder som visar variation inom en art (i en barnbok). Uppmärksamma variation kan man göra på många olika sätt. 

– Det är superspännande att exempelvis samla en massa olika vitsippor och verkligen titta nära på dem, observera och jämföra. Gör vi det kommer vi upptäcka att vitsippor är olika varandra, precis så som vi människor är olika varandra. Genom att uppmärksamma barn på att det finns en variation inom alla arter kan vi också vidga deras världar och ge dem möjlighet för att skapa mening om hur evolution sker.

Ska du fortsätta med ditt avhandlingsämne?

– Jag har alldeles nyligen disputerat men jag hoppas att kunna göra det i framtiden. Jag skulle gärna fördjupa mig i hur olika typer av berättelser och barnböcker kan användas som utgångspunkt i samtal om evolution. 

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Att lära sig riktigt mycket om något. Ju mer jag lär mig, desto roligare blir det. Dessutom är det roligt att riktigt få grotta ned sig och vrida och vända på olika saker.

Vad jobbar du med du när du inte forskar?

– Jag undervisar på lärarutbildningarna vid Linköpings universitet, framför allt på förskollärarutbildningen och F–3-lärarutbildningen.

Vad gör du på fritiden?

– Jag bor i Norrköping tillsammans med min familj: tre barn och sambo. Jag läser böcker, lagar mat, är med mina barn och tillbringar tid i vårt torp och i skogen.

Lästips

Jeppsson, F. (red.), Axell, C., Berggren, H., Frejd, J., Hagerman, F., Jahic Pettersson, A., Memisevic, A., Sultan, U. (2018). Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Läs Johanna Frejds avhandling Encountering Evolution. Children’s Meaning-Making Processes in Collaborative Interactions.

 

Skrivet av: Lotte Mjöberg.